Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

EpiHealth-kohorten innehåller en biobank där vi kan hämta viktiga forskningsdata

Blodprov. Foto

Professor Olle Melander har tilldelats forskningsstöd från SFO EpiHealth för anställning av en postdoktor för projektet ”Translationsepidemiologiska studier av de kardiometaboliska hormonerna neurotensin och adrenomedullin”.

SFO EpiHealth är intresserad av att veta hur Olle Melander tänker använda EpiHealth-kohorten i sin forskning och Olle förklarar ”Skönheten med en stor kohort som EpiHealth-kohorten är att dess rika uppsättning kliniska data kombineras med en blodbiobank, från vilken vi kan hämta stora mängder data för vår forskning”.

Olle är professor i internmedicin vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet och seniorkonsult vid Institutionen för internmedicin, Skåne universitetssjukhus i Malmö. Han är huvudforskare och forskargruppschef för kardiovaskulär forskning - hypertoni. Han avslutade sin läkarexamen 1996 och fick sin doktorsexamen i genetiska faktorer i primär hypertoni år 2000. Olle fokuserar på nya interventioner för förebyggande och behandling av diabetesrelaterad hjärt-kärlsjukdom (CVD).

Vi använder EpiHealth-kohorten eftersom det är en befolkningsbaserad kohort som är avgörande för vår typ av forskning eftersom vi först behöver kartlägga vem högriskindividerna i befolkningen är. Friska människor med hög risk för till exempel hjärt-kärlsjukdom eller diabetes måste identifieras innan nya primära förebyggande behandlingar testas specifikt hos dessa individer", säger Olle. Han fortsätter: ”När en person till exempel har fått typ 2-diabetes finns det ofta redan organskador, men vi försöker göra något innan diagnosen och organskador uppstår. Vi undersöker förebyggande behandlingar cirka 5–10 år innan personen får sjukdomen”.

Vi ber Olle förklara för läsaren hur de kan identifiera högriskindivider från EpiHealth-kohorten och mäta dessa riskfaktorer. ”I vår forskning är detta något som vi kan mäta i blodet genom att titta på tre kategorier av biomarkörer som inkluderar genetiska faktorer, hormonella störningar och metaboliter. Genetiska faktorer kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes och DNA-förändringarna avslöjar att en person kan vara predisponerad för dessa sjukdomar sedan födseln. Hormonella störningar är inte närvarande så tidigt men något vi kan spåra 10–15 år innan de inträffar. Metaboliter återspeglar vad vi äter och avslöjar våra matvanor. Vi mäter små molekyler i blodprover från kosten. Metaboliter avslöjar bland annat hur din kropp hanterar näringsämnen och hur bra du lagrar fett. De kan också ändras på grund av dåliga dietvanor", säger Olle.

Under intervjun diskuterar vi hur det är möjligt att mäta en ”dålig diet”. Olle förklarar ”Vi kan mäta nivåerna av till exempel betakaroten, en av metaboliterna, som avslöjar hur mycket frukt och grönsaker en person äter och om personen har en hög risk att få diabetes i framtiden. Låga nivåer av betakaroten innebär en högre risk för att få sjukdomen ”. Han fortsätter ”Detta betyder inte att beta-karoten är lösningen på problemet men när vi mäter det kan vi identifiera människor som äter för lite frukt och grönsaker. Detta betyder naturligtvis inte att vi glömmer bort allt annat som också är viktigt, till exempel att titta på folks fysiska aktivitetsvanor".

Vi fortsätter intervjun genom att diskutera fetma eftersom detta är ett växande problem i befolkningen och vi frågar Olle om det finns ett sätt att mäta fetma i blodet. Olle förklarar ”Neurotensin utsöndras från tunntarmen i blodomloppet och slås på när det innehåller fett. Det ser till att fettet du äter absorberas och lagras i fettvävnaden runt tarmen och inuti levern. Vi tror att det att ha högt neurotensin brukade vara en överlevnadsmekanism under till exempel stenåldern då vi hade mindre tillgång till mat och perioder med mindre intag av mat och därmed var effektiv lagring av fett en överlevnadsfördel. Idag kan ett konstant intag av mat hos individer med högt neurotensin i stället leda till fetma och orsaka leversjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar".

Vi frågar Olle hur detta kan mätas i blodet och vilka förebyggande åtgärder för fetma de undersöker. ”Vi separerar plasma genom att lägga till antikroppar som känner igen peptidsekvenser av hormoner från vilka vi kan bestämma plasmakoncentrationen av neurotensin. En nivå på över 150 pikomol per liter i blodet indikerar en effektiv absorption och lagring av fett som å andra sidan kan leda till fetma. Fetma kan förhindras genom att ändra diet, men vi tittar också på terapeutiska åtgärder som att använda ett läkemedel som kan blockera utsöndringen av neurotensin och minska mängden fett i levern. Detta är en interventionsstudie, och vårt mål är att förhindra att människor får diabetes och metaboliska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar”.

 

För mer information om kardiovaskulär forskning och diabetesforskning i Sverige, besök gärna:

Kardiovaskulär forskning - högt blodtryck

EXODIAB: Excellence in Diabetes Research in Sweden