Mjölk och filmjölk- effekter på inflammation och oxidativ stress, proteiner, metaboliter och tarmflora.
Ansvarig forskare: Erika Olsson, erika [dot] olsson [at] surgsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Tvärtemot den allmänna uppfattningen att mjölk ger starka ben kunde vi nyligen visa att kvinnor som dricker mycket mjölk har en högre risk för fraktur medan ett högt intag av filmjölk och yoghurt var associerat med en lägre frakturrisk. En möjlig förklaring till att resultaten skiljer sig åt mellan mjölkprodukter är deras olika effekt på inflammation och oxidativ stress, som båda föreslås vara involverade i sjukdomsförloppet för många åldersrelaterade sjukdomar. I en randomiserad studie med cross-over-design kommer vi utvärdera hur ett högt intag av mjölk jämfört med ett högt intag av filmjölk påverkar inflammation och oxidativ stress. 

Betydelse av sömntid och sömnvanor for fetma. En studie av samband och underliggande mekanismer i en befolkningsbaserad kohort.
Ansvarig forskare: Jenny Theorell-Haglöw, jenny [dot] theorell-haglow [at] medsci [dot] uu [dot] se (jenny[dot]theorell-haglow[at]medsci[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet

Förekomsten av sömnproblem ökar i Sverige. Studier har tidigare visat att olika aspekter av sömn har ett samband med övervikt och kardiovaskulär sjukdom. Det också känt att såväl sömnlängd som sömnstörningar påverkar ämnesomsättningen och kan även öka risken för att utveckla vissa sjukdomar. Orsaken till detta är okänt. Vi vill nu undersöka vilka samband som finns mellan sovtid, dygnsrytmtyp, sömnstörningar och val av kost. Vidare vill vi också undersöka om sömnlängd och sömnstörningar påverkar proteiner och andra ämnen i blodet som man vet har samband med ämnesomsättning.

Hitta hotande hjärtinfarkter (MIMI – Markers of Imminent Myocardial Infarction)
Ansvarig Forskare: Johan Sundström, johan [dot] sundstrom [at] medsci [dot] uu [dot] se (johan[dot]sundstrom[at]medsci[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet

Hjärtinfarkt är den ledande dödsorsaken i världen och förebyggande strategier har i dag låg precision och begränsad följsamhet. Vår hypotes är att flera olika dynamiska biologiska processer är aktiva under månaderna fram till en hjärtinfarkt, och att biomarkörer för dessa processer är identifierbara under den tiden. MIMI-studien kommer att använda en design för att identifiera riskfaktorer som verkar på kort sikt, vilket sannolikt kommer att medverka till att patienter och läkare som får information om att risken för en hjärtinfarkt inom snar framtid har ökat kan ta emot mer intensiva förebyggande strategier. Detta är ett samarbetsprojekt där data från EpiHealth kommer att analyseras tillsammans med data från andra liknande europeiska kohorter.

 PHYSIC-en blodtryckstudie

 Ansvarig Forskare: Johan Sundström, johan [dot] sundstrom [at] medsci [dot] uu [dot] se (johan[dot]sundstrom[at]medsci[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet
Proteinprofil vid riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Vi planerar att tillfråga män och kvinnor i åldern 40-75 år som varit med i EpiHealth med lätt förhöjt blodtryck och som är antingen utan eller endast har en blodtryckssänkande medicin. Syftet med studien är att undersöka om det med ett blodprov går att avgöra vilken blodtrycksmedicin en viss patient skulle må bäst av. För varje deltagare pågår studien mellan 47-59 veckor. Deltagarna förses med fyra olika sorters blodtrycksläkemedel under studietiden, i tur och ordning.

 Vatten för att förbättra ämnesomsättningen

Ansvarig Forskare: Olle Melander, olle [dot] melander [at] med [dot] lu [dot] se (olle[dot]melander[at]med[dot]lu[dot]se), Lunds universitet

Hög plasma koncentration av det vattenreglerande hormonet vasopressin är förenat med ökad risk för diabetes och indikerar samtidigt ett lågt intag av vatten. Vi vill i aktuell studie mäta vasopressin i plasmaprover från deltagare i EpiHealth för att inbjuda de deltagare som har höga nivåer av vasopressin till en studie där vi testar om 12 månaders ökat vattenintag (1.5L per dygn) skyddar mot diabetes genom att sänka vasopressin- koncentrationen.

Förändringar i proteiner

Ansvarig forskare: Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se (lars[dot]lind[at]medsci[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet

Förändringar i proteiner ligger bakom de flesta av våra vanliga sjukdomar. Vi har tidigare funnit nya protein som är kopplade till åderförkalkning och stroke. Vi vill nu undersöka om hur proteinprofilen se ut hos individer som har vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck, blodfettsrubbningar, fetma, rökning, diabetes mm.

 Råg –vikt studien

Ansvarig Forskare: Rickard Landberg, rikard [dot] landberg [at] slu [dot] se, 
Sveriges lantbruksuniversitet

Epidemiologiska studier har visat samband mellan intag av fullkorn och kroppsvikt, men det saknas långsiktiga kontrollade studier som bekräftar detta och där bakomligganda mekanismer undersökts. 
Vi planerar att rekrytera män och kvinnor i åldern 30-70 år som varit med i EpiHealth och som har BMI 27-35 kg/m2 att delta i en 14 veckors koststudie. Syftet med studien är att undersöka effekten av råg istället för vitt vete kan ha positiva effekter på kroppsvikt och kroppsfett. Vi vill även undersöka om eventuell effekt kan förklaras av minskad hunger och ökad mättnadskänsla efter intag av råg. Förutom detta undersökas effekten på olika riskfaktorer for typ 2 diabetes och hjärtsjukdom.

Kan metabola faktorer påvisa stroke (hjärninfarkter)?

 Ansvarig Forskare Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Förutom högt blodtryck och förmaksflimmer finns inga starka riskfaktorer för hjärninfarkter. Detta forskningsprojekt som utförs i samarbete med 6 andra Europeiska studier syftar till att undersöka om en detaljerad analys av ämnen som ingår i ämnesomsättningen kan förutsäga vem som får hjärninfarkter. VI kommer då att använda oss av redan insamlade data och blod. Studien kommer att via register om sjukhusvård och dödsorsaksregistret se vilka som varit med I EpiHealth-studien som har fått hjärninfarkt. 

Livsstil och högt blodtryck - effekt av ålder

Ansvarig Forskare Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Det är välkänt att vissa livsstilsfaktorer som fetma, motion, stress, saltintag mm är kopplat till högt blodtryck. Det är dock troligt att högt blodtryck som utvecklas när man är yngre inte har samma bakomliggande faktorer som om man får högt blodtryck när man är äldre. VI planerar nu att slå ihop data från EpiHealth-studien och LifeGene-studien så att vi får data på livsstilsfaktorer och blodtryck från 20 till 75 års ålder och då kan undersöka hur livsstilsfaktorer relaterar till högt blodtryck vid olika åldrar.

Vilka faktorer påverkar livskvalitet vid astma?

 Ansvarig Forskare Eva Lindberg, eva [dot] lindberg [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Vid utredning av lungsjukdomar ingår lungfunktionsundersökning och resultatet är ofta avgörande för att ställa rätt diagnos. Man jämför då patientens lungfunktion med normalvärden som är framtagna från friska individer där man justerar för ålder, kön och längd. Det saknas dock kunskap om hur andra sjukdomar, livsstilsfaktorer och vikt påverkar lungfunktionen och detta kommer i denna studie att undersökas på insamlade data från EpiHealth.

Diet, fysisk aktivitet, proteomics och frakturer i EpiHealth-kohorten

Ansvarig forskare Karl Michaëlsson, karl [dot] michaelsson [at] surgsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Det övergripande syftet för detta projekt är att förstå hur olika kostmönster och fysisk aktivitet kan vara relaterade till plasmamarkörer för oxidativ stress och inflammation och vilken koppling det finns mellan dessa livsstilsmönster och framtida frakturrisk.

Sömn och sömnapné –polysomnografistudie på män  

Ansvarig forskare Eva Lindberg, eva [dot] lindberg [at] medsci [dot] uu (eva[dot]lindberg[at]medsci[dot]uu)., Uppsala universitet

Vi planerar att tillfråga vissa män som deltagit i Epi-Health om att delta i en sömnstudie med mätning av sömnkvalitet och andning under sömn nattetid (polysomnografi). Syftet med studien är att undersöka hur upplevd sömnkvalitet överensstämmer med de variabler på sömn (sömndjup, mängd drömsömn, total sömntid etc.) som går att mäta under natten. Samtidigt kommer även förekomsten av andningsstörningar under sömn att studeras.

Förlust av den manliga könskromosomen (kromosom Y) hos män och dess roll för uppkomsten av cancer och Alzheimers sjukdom; en studie baserad på EpiHealth-kohorten.

Ansvarig forskare Jan Dumanski, jan [dot] dumanski [at] igp [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Vi har funnit att förlusten av kromosom Y i normala blodceller hos män kan avsevärt öka risken för olika typer cancer samt Alzheimers sjukdom. Det övergripande målet för vårt projekt är fortsatta studier av nya, oberoende kohorter för att utvärdera och utveckla möjligheterna att använda LOY som biomarkör för att bedöma risken att drabbas av cancer eller Alzheimers sjukdom hos alla medelålders och åldrande män.

Inverkan av livsstil och genetik på mental hälsa

Ansvarig forskare Helgi Schiöth, Helgi [dot] Schioth [at] neuro [dot] uu [dot] se (Helgi[dot]Schioth[at]neuro[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet

Vi har tidigare visat samband mellan flera livsstilsfaktorer som diet, fysisk aktivitet, rökning och gener kan vara kopplade med kognitiva funktionen hos den äldre populationen i PIVUS och ULSAM kohorterna. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur dessa faktorer och fetma relaterade gener kan påverka mental hälsa. Speciellt intresse är att undersöka hur dessa faktorer kan samverka.

Effekter av lignanrikkost på riskfaktorer för typ 2 diabetes och  hjärtkärlsjukdom – ELIN studien

Ansvarig forskare: Rikard Landberg, rikard [dot] landberg [at] slu [dot] se , Sveriges Lantbruksuniversitet

Epidemiologiska studier har entydigt visat att en hög konsumtion av fiberrika fullkornsprodukter minskar risken att drabbas av typ 2 diabetes, hjärtsjukdom och vissa cancerformer. Det är dock oklart om olika spannmål ger samma skydd och vilka de underliggande mekanismerna är.

Vi planerar att bjuda in män i åldern 40-75 år som varit med i EpiHealth och som har BMI>25 kg/m², och midjemått >102 cm att delta i en koststudie. Syftet med studien är att undersöka hur lignanrika livsmedel baserade fullkornsråg (samt kapslar med lignaner) jämfört med livsmedel med lägre lignanhalt baserade på fullkornsvete påverkar riskfaktorer för typ 2 diabetes och hjärtsjukdom. Till riskfaktorerna räknar vi glukostolerans (primär), blodfetter (sekundär) och inflammationsmarkörer (sekundär). Syftet är också att i detalj undersöka omvandlingen av lignaner till s.k. enterolignaner som bildas av mikrobiotan i tarmen. Studien är ett samarbete mellan SLU, Danska Cancerinstitutet och Uppsala Universitet.

Prognostiskt värde av plasma-proteinmarkörer hos patienter med akut leukemi samt malignt lymfom

Ansvarig forskare: Martin Höglund, martin [dot] hoglund [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Mönstret av vissa proteiner i blodet kan tänkas förutsäga hur patienter med akut leukemi eller malignt lymfom svarar på behandling. För att studera detta kommer vi att med ny avancerad immunologisk teknik analysera blodprov från cirka 180 patienter med akut leukemi eller malignt lymfom. För att rätt kunna värdera resultaten behöver vi samtidigt mäta dessa proteiner i blodprov från friska försökspersoner.

Vilka faktorer påverkar livskvalitet vid astma?

Ansvarig forskare: Leif Bjermer, leif [dot] bjermer [at] med [dot] lu [dot] se , Lunds universitet

Tidigare studier har visat att det finns en rad andra faktorer än lungfunktion som kan påverka livskvalitet vid astma. Med uppgifter inhämtade från Epi-Health kommer vi i denna studie att analysera hur olika faktorer, med fokus på luftvägssymtom, övervikt och sömnstörningar, påverkar livskvalitet vid astma.

Leverfett (EFFECT 2)

Ansvarig forskare: Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Vi planerar att i samarbete med AstraZeneca pröva om en ny blodfettsänkande medicin minskar fetthalten i levern. Vi planerar därför att undersöka individer, som varit med i EpiHealth och har ett BMI >/= 25, med magnetröntgen för att se om det finns ökad mängd fett i levern. Om det finns ökad fettmängd (>5,5%) erbjuds dessa individer att vara med i en 3 månader lång läkemedelsstudie. 

Associationer mellan skiftarbete och försämrad sömnkvalitet med effekt på kognitiv förmåga, emotionellt välbefinnande och kardiometabol hälsa.

Ansvarig forskare: Christian Benedict, christian [dot] benedict [at] neuro [dot] uu [dot] se, Uppsala Universitet 

Många studier har visat att sömnbrist har en negativ effekt på människors hälsa och kognitiv förmåga. Feljusterade sömn (dvs. när man sover vid fel tidpunkt) och sömnstörningar i samband med skiftarbete berör en stor andel människor som lever i våra moderna samhällen. Men vår förståelse hur skiftarbete påverkar kognitiv förmåga och välbefinnande är begränsad för närvarande och det finns bara några epidemiologiska studier som har undersökt systematiskt hur skiftarbete länkar till psykisk och kardiometabolisk hälsa hos människor.

Påverkan av fetmarelaterade gener på metabolism och/eller livsstil.

Ansvarig forskare: Helgi Schiöth, helgi [dot] schioth [at] neuro [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

I detta projekt kommer vi studera hur genetiska förändringar kan kopplas ihop med fetma och dess relaterade sjukdomar så som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och olika cancerformer. Vi vill således undersöka sammabandet mellan genetiska förändringar och en persons specifika livsstil för att ta reda på hur och om genetiska förändringar kan öka den individuella risken för fetma. Om du inte vill att din studiedata ska användas i denna specifika studie kan du kontakta ditt testcenter.

Vanlig och ovanlig genetisk variation i förhållande till hjärt-kärlsjukdomar, fetma och typ 2-diabetes

Ansvarig forskare: Erik Ingelsson, erik [dot] ingelsson [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Hjärt-kärlsjukdomar är den ledande orsaken till död och sjuklighet i Sverige och i världen. Frånsett konsekvenser för individen, så är hjärt-kärlsjukdomar också associerade med stora ekonomiska kostnader; drygt 60 % av den totala hälsovårdsbudgeten i EU. Hjärt-kärlsjukdomar, och typ 2-diabetes är multifaktoriella, och orsakas av en kombination av gener och miljö samt mellanliggande tillstånd som fetma, insulinresistens, höga blodfetter och högt blodtryck.

I detta projekt vill vi studera hur genetisk variation är kopplade till hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes samt relaterade tillstånd, såsom blodfetter, blodtryck, blodsocker och kroppssammansättning. Vi planerar också att studera hur genetisk variation är kopplat till kroppens omsättning av små molekyler i blodet, så kallade metaboliter samt hur livsstilsfaktorer som diet, fysisk aktivitet, tobaksanvändning är inblandade i sambanden. Denna studie innebär detaljerade genetiska analyser och att vi inhämtar uppgifter från flera hälsoregister kring hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och deras riskfaktorer.

Farlig eller ofarlig fetma

Ansvarig forskare Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Fetma ökar i Sverige. Det har föreslagits att fetma utan störningar i blodsocker, blodtryck och blodfetter inte är farligt. Vi vill nu studera hur vanligt detta är för olika ålders- och könsgrupper, vilka livsstilsfaktorer och gener som kan ligga bakom att vissa feta och överviktiga inte får andra störningar, samt vad detta får för konsekvens för hjärt-kärlsjukdomar i framtiden. Vi vill även studera hur fysisk aktivitet är kopplat till detta.

Rollen av genetisk variation i HDL- och triglyceridrelaterade gener för lipidomsättning och relaterade mekanismer

Ansvarig forskare Erik Ingelsson, erik [dot] ingelsson [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Den huvudsakliga frågeställningen är att undersöka om och hur ovanlig genetisk variation i regioner som har kopplats till high-density lipoprotein cholesterol (HDL-C; "det goda kolesterolet") samt triglycerider påverkar kroppens svar på en lipidbelastning. Störningar av lipidomsättningen är ett av de största folkhälsoproblemet i vår tid, och förväntas öka ytterligare med tanke på de ökande nivåerna av övervikt och fetma i befolkningen. Särskilt mot bakgrund av de globala problemen med energität kost, mindre motion och ökande fetma, så är studier som syftar till att förstå de individuella svaren på intag av fettrik kost och rollen av dyslipidemi för hälsa av yttersta vikt.

Livsmedel mot låggradig inflammation hos äldre

Ansvarig forskare Bengt Jeppsson, bengt [dot] jeppsson [at] med [dot] lu [dot] se, Lunds universitet

Kan låggradig inflammation vara en riskfaktor för många sjukdomstillstånd?  Ökande ålder synes åtföljas av en låggradig inflammation. Inflammation genereras till en del av en överväxt av tarmbakterier med proinflammatorisk aktivitet (E.coli m fl gramneg ) och inflammation kan minskas genom tillförsel av probiotika och denna verkan kan ev förstärkas med samtidig tillförsel av bärfiber. I en behandlingsstudie på totalt 80 personer i Malmö skall tillförsel av probiotika med eller utan bärfiber jämföras med en kontrollgrupp utan bakterietillförsel(placebo). Behandlingen skall fortgå under sex veckor. Ett urval personer i EpiHealth kommer att tillfrågas om att delta i studien.

EpiHealth och magtarm-sjukdom

Ansvarig forskare Bodil Ohlsson, bodil [dot] ohlsson [at] med [dot] lu [dot] se, Lunds universitet

Vi kommer att identifiera personer i EpiHealth med olika typer av magtarmsjukdomar vid inklusion till studien. Genom att jämföra kostintag, övriga livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, motion), annan sjuklighet och kognitiva funktionstestet ska variationer mellan dem som insjuknat i olika magtarmsjukdomar, och de som inte har dessa sjukdomar, kunna studeras. För att undersöka om kostens sammansättning påverkar risken för insjuknande vill vi undersöka kosten som helhet, bl a intaget av fett, frukt och grönsaker, och intag av livsmedelsprodukter rika på tillsatt socker (konfektyrer, bakverk och läskedrycker).

Karakterisering av prediabetes/diabetes med PET-MR undersökningar

Ansvarig forskare Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se, Uppsala universitet

Vi planerar att fråga individer som har varit med i EpiHealth som antingen har normalt blodsocker, förstadium till diabetes eller diabetes att med en ny teknologi utvärdera socker- och fettomsättningen i olika vävnader i kroppen, sk kombinerad positions emissionstomografi (PET) och magnetkamera. I studien ingår även bl a att vi undersöker insulinfrisättningen och vävnadernas förmåga att tillgodogöra sig insulin.

Leverfett

Ansvarig forskare Lars Lind, lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se (lars[dot]lind[at]medsci[dot]uu[dot]se), Uppsala universitet

Vi planerar att i samarbete med AstraZeneca pröva om en ny blodfettsänkande medicin minskar fetthalten i levern. Vi planerar därför att undersöka individer som varit med i EpiHealth med diabetes med magnetröntgen för att se om det finns ökad mängd fett i levern. Om det finns ökad fettmängd erbjuds dessa individer att vara med i en 3 månader lång läkemedelsstudie.