För sin forskning utnämndes han till Wallenberg Clinical Scholar 2016–2026 och fick 30 MSEK för translationell forskning om blodgrupper. Han avgick nyligen efter att ha tjänstgjort som förbundsdirektör för International Society of Blood Transfusion (ISBT) under perioden 2018-2020. På frågan om vad hans uppdrag som styrelseledamot i EpiHealth är svarar han,
”Alla strategiska forskningsområden (SFO) har en fakultetsledningsrepresentant som är medlem i en styrelse och min uppgift är att se till att SFO EpiHealth har en kort och öppen kommunikationskanal till fakultetsledningen och att det är lätt för oss att förstå SFO EpiHealths utmaningar och framgångar. Genom att vara en del av styrelsen vill jag fortsätta att konstituera denna direkta länk.”
Under intervjun pratar vi om hur medicinska fakultetens forskning uppfylls inom SFO EpiHealth och Martin tar upp det faktum att SFO EpiHealth inte bara är en SFO för Lunds universitet utan också är ett strategiskt viktigt samarbete mellan Lunds universitet och Uppsala universitet. ”Vårt samarbete med andra universitet är viktigt. Vi måste veta vad som händer inom de strategiska forskningsområdena och när det gäller SFO EpiHealth så bidrar Uppsala universitet med sin syn på utvecklingen. På de nationella dekanernas möten träffas vi med ledningarna för de andra medicinska fakulteten i Sverige, och de gemensamma SFO´erna är naturliga kontaktpunkter och en viktig del av vårt samarbete. På längre sikt ser jag fram emot ännu fler samarbetsinsatser mellan de olika SFO´erna både lokalt och nationellt, vilket kan gynna både SFO EpiHealth och Lunds universitet som helhet".
Vi pratar också om det pågående arbetet inom universitetet med att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi för SFO-miljöerna våren 2021 eftersom det har identifierats ett behov att öka och synliggöra befintliga SFO-miljöer ännu mer. Det diskuteras hur kommunikationsstrategin för EpiHealth kan användas i detta sammanhang.
”Det är viktigt att vi har en övergripande kommunikationsstrategi som säkerställer att vi delar våra framgångar och att den också bidrar till en bättre kommunikation mellan SFO´erna. Dessutom så tror jag att forskare i allmänhet skulle kunna dra nytta av att få en bättre förståelse för våra styrkor, och SFO EpiHealth är en viktig del av det övergripande arbetet för att få detta att hända. Utöver den övergripande kommunikationsstrategin så har alla SFO´er fått i uppdrag att ta fram en kommunikationsplan specifikt för dem, en ambition som kommer att säkerställa att vi blir ännu bättre på att kommunicera våra framgångar. Detta kan också underlätta framtida rekryteringsinsatser”, säger Martin.
Vi diskuterar också vilka budskap som är de viktigaste för SFO EpiHealth, och Martin berättar att ”SFO EpiHealth är en stor kohort som kan användas av även fler utredare för att uppnå ännu bättre resultat. Det finns många resurser och för närvarande är det inte lätt att sticka ut från allt buller med våra budskap. Det vore fantastiskt om vi kunde sprida ordet vilken guldgruva SFO EpiHealth egentligen är och hur det skulle kunna förbättra ännu fler studier och inspirera andra forskare. Vi måste hjälpa forskare att förstå SFO EpiHealths potential, och en del av det är att kommunicera de goda exemplen, våra framgångshistorier som show cases”.
Samtalet får oss att prata om hur vi bäst når ut med våra budskap och vilka kommunikationskanaler vi ska använda. "När det kommer till vilka kommunikationskanaler som ska användas är det upp till varje SFO att använda de kanalerna som bäst motsvarar till de behoven de anser vara viktigast. Det sägs att sociala media är vägen framåt men jag är inte expert inom området och jag anser att kommunikatörerna inom eller utanför SFO´erna vet bäst.” Som ett helt annat exempel fortsätter Martin: ”Före pandemin startade vi” Brown Bag Lunch ”-konceptet, som är en timmes workshop över lunch där forskare fick möjlighet träffas, utbyta kunskap och ställa frågor om specifika forskningsresurser och infrastrukturer, t.ex. epidemiologisk forskning och databaser.”
”Syftet var att visa dolda pärlor bland våra forskningsinfrastrukturer och andra resurser med potential att facilitera excellent forskning, också genom att helt enkelt skapa nya kontaktytor över en lunchsmörgås. Ser vi framåt och med tanke på den pågående pandemin, kan vi behöva ersätta dessa möten med digitala möten men vi hoppas kunna starta upp dem igen under året eller nästa år. Kanske vi kan ordna ett fördjupat webinar eller lunchseminarium med EpiHealth i fokus”, säger Martin.
Under intervjun diskuterar vi om det finns hinder som kan hindra oss från att nå ut med våra budskap och Martin förklarar ”Jag ser SFO´erna som de främsta drivkrafterna för bra forskning på LU men det är viktigt att de är inspirationskällor snarare än exklusiva klubbar för elitmedlemmar. När det gäller EpiHealth så har SFO-ledningen öppnat dörrarna och EpiHealths framgånger beror inte uteslutande på dess ursprungliga huvudutredare (PI) men också på ett utökat nätverk som har skapats med tiden.”
På frågan om hur vi kan få fler medlemmar inom nätverket, svarar Martin ”För närvarande är den stora nya attraktionen för EpiHealth-kohorten att den har genetiskt profilerats. När detta väl har blivit allmän kunskap inom forskningen så förväntar jag att fler forskningsidéer inspirerar fler utredare att söka kontakt. Även om det finns ett ökande antal kohorter där ute så är den nya och genetiskt uppgraderade EpiHealth kohorten en guldgruva som väntar på att fler intressenter ska höra av sig - jag tror att vi kan hjälpa dem att forma deras EpiHealth-guldklimp”.