Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sex ansökningar om projektmedel beviljade

två porträtt, en kvinna och en man

Lunds universitet och SFO EpiHealth stödjer nu nästa generations forskare inom epidemiologi genom utdelande av projektmedel. Dessa ska täcka lönekostnaderna för upprättande av en projektansökan och en forskningsplan riktad mot nationella finansiärer.

En av de sex som fått pengar är Lena Sandin Wranker, forskarassistent, PhD, vid Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, forskargrupp geriatrik, Lunds universitet. Hon är är specialistläkare inom smärtrehabilitering, befinner sig tidigt i sin forskarkarriär och räknar med att meritera sig för docentur inom 1-2 år.

Tidigare studier talar för att inflammatoriska proteiner kan differentiera individer med långvarig smärta från friska kontroller. Det har föreslagits att genetiska faktorer möjligen kan svara för upp till 50 % av risken för att insjukna i långvarig smärta och att vissa protein korrelerar med smärtintensitet vid långvarig smärta

Hon har begärt uttag ur Epihealth-kohorten med målsättningen att studera låginflammatoriska proteinmarkörer och gener vid långvarig (icke malign) smärta. Syftet är att hitta generella inflammationsparametrar och/eller potentiella kandidatgener som kan identifiera olika former av långvarig smärta samt om livsstilsfaktorer påverkar smärtupplevelsen.

- Pengarna ska användas för att skriva en större projektansökan och forskningsplan där analys av proteomic och genomic ur Epihealth-databasen som huvudsakligen består av medelålders deltagare jämförs med (efter analys), äldre (60 år och äldre) deltagare i den pågående studien ”Gått åldrande i Skåne”, säger hon.

Dominik Dietler är forskare med doktorsexamen i epidemiologi vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet. Han har ett stort intresse för epidemiologiska metoder för att studera effekterna av miljöförändringar och sociala förändringar på hälsan i olika sociopolitiska sammanhang.
 
Vad handlar din forskning om?
- I min nuvarande forskning arbetar jag med metoder för att studera samhälls- och hälsoeffekter av COVID-19-pandemin och tillhörande folkhälsoåtgärder i Sverige. Jag utvecklar till exempel modelleringsmetoder för att bättre förstå effekten av mänsklig rörlighet på överföringsmönster av COVID-19. Detta kommer att göra det möjligt att utvärdera nyttan av åtgärder som syftar till att minska rörligheten för att minska överföringen av COVID-19. Dessutom undersöker vi hur effektiva teststrategier för COVID-19 är för att minska smittan.
 
Hur kommer du att använda pengarna?

- Pengarna från EpiHealth kommer att göra det möjligt för mig att ytterligare undersöka potentialen hos för närvarande underutnyttjade rörlighets- och hälsodata för sjukdomsmodellering under nödsituationer på folkhälsoområdet. Dessutom kommer ett nätverk av nationella och internationella samarbetspartners att konsulteras för att diskutera möjligheterna att integrera ytterligare datakällor och utvidga metodiken till andra nordiska länder.

De övriga fyra som beviljats medel är:
 
Jonathan Berg
Emelie Ritz Liljedahl
Benjamin Clareus
Jesse Thatcher