Åsa är professor i psykiatri vid Medicinska fakulteten, Enheten för klinisk suicidforskning, vid Lunds universitet, och senior konsult i psykiatri vid Region Skåne. SFO EpiHealth är intresserad av att veta mer om databasen som hon använder, vilken typ av data hon samlar in, samt hur den används i hennes forskning och hur den kan gynna SFO EpiHealth.
 
Åsa berättar, - Jag initierade uppbyggnaden av databasen och Lunds universitet samarbetar med Göteborgs universitet, Jönköping University, Karolinska Institutet, Malmö högskola och Örebro universitet i detta projekt. Data hämtades från dödsorsaksregistret och slogs samman med uppgifter från journaler från alla svenska regioner. För närvarande täcker databasen alla regioner i Sverige utom Stockholm, men Stockholm kommer att inkluderas i mars 2022.
 
Vi ber Åsa förklara för läsaren hur de säkerställer skyddet av personuppgifter. Åsa fortsätter, - Vi har sett till att ha nödvändiga säkerhetsåtgärder på plats för att skydda de personuppgifter som vi har. När vi behandlar uppgifter sker det lagligt, rättvist och på ett transparent sätt i förhållande till individer och vi ser till att följa den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).
 
Under intervjun diskuterar vi hur data kan användas i forskningen. Åsa förklarar, - Metoden vi använder är en retrospektiv explorativ studie baserad på data från individer som dog i självmord 2015. Vi använder beskrivande statistik för att skissera fördelningen av hälsovårdsutnyttjande stratifierat efter åldersgrupper (≤24, 25–44, 45). –64, ≥65) och sex. För att ge några exempel tillåter detta oss att bearbeta uppgifter om alla typer av vårdkontakt som individerna hade innan de dog av självmord såsom kontakt med psykiatri, kontakt med primärvård eller specialiserad somatisk sjukvård.
 
Vi fortsätter intervjun med att diskutera självmordsfrekvensen. - Omkring 1200 individer dör av bekräftat självmord varje år i Sverige och självmordstalen är högre bland medelålders personer (45-64) än i andra åldersgrupper. Även om självmordstalen har minskat sedan 1980-talet är det viktigt att kartlägga sjukvårdsanvändningen bland alla individer som har dött i självmord för att förstå de multifaktoriella aspekterna bakom försök till och framgångsrika självmord. Detta kommer att hjälpa oss att förbättra framtida förebyggande behandlingar. När vi får en större förståelse för dessa multifaktoriella aspekter kan andra forskningsområden dra nytta av detta, till exempel SFO EpiHealth, förklarar Åsa.