-Resultaten från min forskning visar att patienter med olika socioekonomisk bakgrund återhämtar sig och har lika stor nytta av en operation men socioekonomiskt eftersatta patienter upplever sina symtom och funktionsnedsättning efter operationen som värre än grupper med högre socioekonomisk status, säger Malin som är forskare inom handkirurgi på Lunds universitet och ortoped på Helsingborgs Lasarett.
SFO Epihealth ber Malin förklara för läsaren vad karpaltunnelsyndrom, CTS, är. – Karpaltunneln är en kanal som sitter i handleden. Den så kallade medianusnerven går genom kanalen och löper längs armen ut till handen. Av olika anledningar kan utrymmet i tunneln minskas och på så sätt kan medianusnerven komma i kläm. Hon fortsätter,
– Även om mer än 90 procent av patienterna återhämtar sig från operationen är det förvånande att se att socioekonomiska faktorer och patientkomorbiditet påverkar hur patienterna uppfattar operationsresultaten, förklarar Malin. Vi ber Malin beskriva de socioekonomiska faktorerna genom att ge några exempel.
Min forskning visar att patienter som inte har så mycket resurser eller har ett slitsamt jobb har sämre förmåga att klara av sjukdomen. Vi ser också att patienter med låg utbildning tillhör denna patientkategori eftersom de ofta får sjukvård i ett senare skede än personer med högre utbildning och vid en tidpunkt då sjukdomen har fortskridit. Psykologiska faktorer spelar också en roll och personer med högre utbildning har ofta bättre copingstrategier för att hantera sjukdomen.
SFO EpiHealth är intresserad av att veta hur vanligt CTS är och vilka riskfaktorer som finns för att få syndromet. Malin förklarar, - CTS drabbar mer än tre procent av den svenska befolkningen och det drabbar båda könen i olika åldrar. Riskfaktorer för utveckling av CTS och dåligt behandlingsresultat inkluderar rökning, exponering för vibrationer, upprepat arbete eller kraftfullt arbete samt kombinerad exponering. Samsjukligheter inkluderar sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes.
Under intervjun diskuterar vi varför en patients andra sjukdomar som diabetes eller sköldkörtelsjukdom kan göra dem benägna att utveckla CTS. -Än så länge är orsakerna bakom CTS inte helt kända men vi vet att CTS påverkas av hormonella influenser från sköldkörteln och att höga blodsockernivåer vid diabetes är giftigt för de perifera nerverna.
Vi fortsätter intervjun med att diskutera symtom och behandlingar. -Symtom på CTS inkluderar smärta, domningar, stickningar och känselrubbningar i handen. En enkel undersökning brukar räcka för att ställa en diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket för att avlasta nerven. Detta görs med hjälp av en skena eller kortisoninjektion. Vid mer uttalade symtom kan en operation bli nödvändig, säger Malin.
-Jag använder patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR). Alla patienter som opereras för CTS på handkirurgiska mottagningar i Sverige är registrerade i HAKIR. Patienterna uppmanas att fylla i ett formulär om sina upplevda symtom och funktionsnedsättning före operationen och cirka tre till tolv månader efter operationen. En del av frågorna som patienterna ställs gäller handens funktionalitet som den upplevda svårigheten att öppna en burk eller ett tättslutande lock, bära matkassar, tvätta ryggen, skära maten med en kniv och så vidare. Det är en rik datauppsättning som jag har använt i min forskning. Framtida forskning behövs för att undersöka de faktorer som kan förbättra behandlingsresultatet för utsatta patienter.