Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kommande och nuvarande forskningsprojekt

Forskare har begärt uttag från EpiHealths databas för följande kommande och nuvarande forskningsprojekt nedan.


Kommande forskningsprojekt

Följande projekt har forskare begärt datauttag för från EpiHealths databas. Om du inte önskar att dina uppgifter ska ingå i detta projekt, kontakta professor Sölve Elmståhl eller professor Lars Lind lars [dot] lind [at] medsci [dot] uu [dot] se (lars[dot]lind[at]medsci[dot]uu[dot]se).    

Ytterligare information kommer inom kort.


Nuvarande forskningsprojekt
 

2022

Metabolisk profilering av fetma med och utan det metabola syndromet - en utvärdering med flera prov
Ansvarig forskare: Lind L, Salihovic S, Sundström J, Elmståhl S, Hammar U, Dekkers K, Ärnlöv J, Smith JG, Engström G,
Fall T.
Det råder en tvist om fetma utan större metabola störningar kan representera ett godartat tillstånd eller inte. Vi syftade till att jämföra plasmametabolomen hos överviktiga individer utan det metabola syndromet (MetS) med normalviktiga individer utan MetS, såväl som till överviktiga individer med MetS.

Riskfaktorer för kranskärlssjukdom
Ansvarig forskare: Brown JC, Gerhardt TE, Kwon E.
Kranskärlssjukdom (CAD) står för cirka 610 000 dödsfall årligen (uppskattningsvis 1 av 4 dödsfall) och är den främsta dödsorsaken i USA. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och är förknippad med 17,8 miljoner dödsfall årligen. Studien granskar påverkan och hanteringen av riskfaktorer och ger en kortfattad sammanfattning av de senaste systematiska bedömningarna och bevisen. Kohortstudierna ULSAM, PIVUS, POEM, EpiHealth och SCAPIS används.


2021

Förändringar i fysisk aktivitet på fritiden under vuxenlivet och samband med kardiovaskulära riskfaktorer - Resultat från flera svenska studier
Ansvarig forskare: Lind L, Zethelius B, Lindberg E, Pedersen NL, Byberg L.
Mål: Att utvärdera hur självrapporterad fysisk aktivitet på fritiden (PA) förändras under vuxenlivet, och att studera hur PA är relaterat till kardiovaskulära riskfaktorer med hjälp av longitudinella studier.


Kvällskronotyp är associerad med förhöjda biomarkörer för kardiometabolisk risk i EpiHealth-kohorten: en tvärsnittsstudie
Ansvarig forskare: Baldanzi G, Hammar U, Fall T, Lindberg E, Lind L, Elmståhl S, Theorell-Haglöw J.
Individer med kvällskronotyp har en högre risk för kardiovaskulära och metabola störningar, även om de bakomliggande mekanismerna inte är väl förstådda. I en populationsbaserad kohort syftade vi till att undersöka sambandet mellan kronotyp och 242 cirkulerande proteiner från tre paneler av etablerade eller kandidatbiomarkörer för kardiometaboliska processer.


NASCENT dietinterventionsstudie (MTIF3)
Ansvarig forskare: Paul Frank, paul [dot] frank [at] med [dot] lu [dot] se, Lunds universitet
Syftet med den här föreslagna prövningen att avgöra om genotypen MTIF3 / rs9512699 påverkar den kort och långsiktiga responsen på en viktminskningsintervention.


Upplevd stress är relaterad till lägre blodtryck i en svensk kohort
Ansvarig forskare: Miguet M, Olivo G, Ciuculete DM, Elmståhl S, Lind L, Schiöth HB.
Allmän psykosocial stress och arbetsbelastning har relaterats till blodtryck (BP) med motstridiga resultat. Denna studie försökte undersöka bidraget från flera livsstilsfaktorer i sambandet mellan allmän psykosocial stress, arbetsbelastning och BP.


2020

Antal tänder och vanliga sjukdomar hos äldre - en mendelisk randomiseringsmetod
Ansvarig forskare: Lars Lind, Uppsala universitet
Denna studie avser att undersöka om parodontit och det antal tänder en individ har är associerat med en förändrad proteomics och metabolomicsprofil, samt risken för hjärt-kärtsjukdom och död.


Analys av förlust av kromosom Y (LOY) i leukocyter hos svårt sjuka, eller avlidna manliga COVID-19 patienter; en studie baserad på EpiHealth kohorten.
Ansvarig forskare: Jan Dumanski, Uppsala universitet
Förlust av kromosom Y (engelska Loss Of chromosome Y;  LOY) i normala blodceller är starkt associerat med en lång rad av olika utfall: dödlighet, olika former av cancer, Alzheimers sjukdom, autoimmuna tillstånd, åldersrelaterad makula-degeneration, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, fetma och schizofreni. Det visar sig också att bland de individer som är svårast sjuka i Covid-19, 75% är män. Dödlighet i Covid-19 är också högre hos män, jämfört med kvinnor.


Den långsiktiga effekten av dietbehandling på leverfettinnehåll och kardiometabolisk kontroll hos individer med prediabetes och typ 2-diabetes
Ansvarig forskare: Ulf Risérus, Uppsala universitet
Studien undersöker om olika dieter på lång sikt kan påverka leverns fetthalt och risken för hjärt-kärlsjukdom hos individer med prediabetes eller typ 2 diabetes.


Förutsägelse av svår eller mild COVID-19-infektion: en studie av det prognostiska värdet av underliggande kroniska störningar, livsstilsfaktorer och genotyper och deras konsekvenser för resultatet
Ansvarig forskare: Toralph Ruge, Lunds universitet
Metabol och kardiovaskulär samsjuklighet verkar spela roll för utgång i en COVID-19 infektion. Denna studie avser att studera hur denna samsjuklighet är kopplad till allvarlighetsgrad och utfall i en COVID-19 infektion.


Genetisk variation, grannskapsmiljö och komorbiditet mellan depression, tromboemboliska och kardiovaskulära störningar: Epi-health kohort studie
 Ansvarig forskare: Jan Sundqvist, Lunds universitet
Kunskaperna om samsjuklighet mellan depression, tromboemboliska sjukdomar, hjärtkärlsjukdomar samt diabetes, fetma, och hyperlipidemi är mycket begränsade. Vi kommer att undersöka sambanden mellan dessa sjukdomar, dels epidemiologiskt och dels genom experimentella analyser, vilket kommer att öka förståelsen av hur bostadsområdens fysiska och sociala struktur, gemensamma genetiska varianter och biologiska mekanismer på protein och miRNA nivå påverkar dessa sjukdomar.


Identifiering och validering av kombinationsbiomarkörer för tidig upptäckt av cancer
Ansvarig forskare: Tobias Sjöblom, Uppsala universitet 
Forskningsprojektet syftar till att utveckla nya blodprovsbaserade tester för tidig upptäckt av cancer, så att sjukdomen kan behandlas så effektivt som möjligt innan cancern hinner spridas i kroppen. Prover från patienter som precis diagnostiserats med cancer, från U-CAN kohorten (se www.u-can.uu.se), kommer jämföras med prover från personer utan cancer från EpiHealth kohorten. På så sätt söker vi hitta de biologiska mått, så kallade biomarkörer, som är bäst lämpade för att upptäcka cancer tidigt med hög träffsäkerhet.


Metaboliskt hälsosam fetma (MHO)
Ansvarig forskare: Lars Lind, Uppsala universitet
Denna studie avser att undersöka om MHO har en förändrad proteomics och metabolomicsprofil, samt om risken för hjärt-kärtsjukdom och död är ökad.


Självrapporterad fysisk aktivitet som riskfaktor för CVD
Ansvarig forskare: Lars Lind, Uppsala universitet
Denna studie avser att undersöka hur fysisk aktivitet är relaterad till CV risk faktorer, förändrad proteomics och metabolomicsprofil, samt till risken för hjärt-kärtsjukdom och död är ökad.


Låg fysisk aktivitet är associerad med högre BMI och kroppssammansättning i en medelålders och äldre svensk befolkning, medan oregelbundna måltider visar svaga associationer
Ansvarig forskare: Ohlsson B, Manjer J.
Livsstilsbenägenheter kan påverka kroppsvikt och kroppsstruktur. De flesta undersökningar tittar på effekterna av livsstilsfaktorer hos yngre personer och med uppskattningar av vikten (BMI). Poängen med den aktuella tvärsnittsbaserade befolkningsbaserade undersökningen var på detta sätt att undersöka sambanden mellan fysisk handling och anomali vid kvällsmat med BMI, fetthalt, höftproportion och typisk hög vikt, korpulens hos en måttligt åldrad och senior svensk befolkning.


Sociodemografiska och livsstilsfaktorer i relation till övervikt Definieras av BMI och "normalviktsfetma"
Ansvarig forskare: Ohlsson B, Manjer J.
Sociodemografiska faktorer och livsstilsvanor påverkar kroppsvikt och kroppssammansättning. Ett nytt syndrom, kallat normalviktsfetma (NWO), finns hos individer med normalvikt och överskott av kroppsfett i motsats till magra och överviktiga individer.


Sömnvaraktighet är associerad med en hälsosam kost och måltidsmönster: resultat från den befolkningsbaserade EpiHealth-studien
Ansvarig forskare: Theorell-Haglöw J, Lemming EW, Michaëlsson K, Elmståhl S, Lind L, Lindberg E.
Studiens mål: Att undersöka samband mellan sömnvaraktighet och bra matvanor, men också samband med måltidsmönster, i en stor populationsbaserad kohort.


Trail making test research program
Ansvarig forskare: Lars Lind, Uppsala universitet
Denna studie avser att undersöka om personer med en dålig hjärnfunktion (trailmaking test B) har en förändrad proteomics och metabolomicsprofil, samt om risken för hjärt-kärtsjukdom och död är ökad.


2019

Samband mellan självrapporterad sömnlängd och kroppssammansättning hos medelålders och äldre vuxna
Ansvarig forskare: Tan X, Titova OE, Lindberg E, Elmståhl S, Lind L, Schiöth HB, Benedict C.
Den aktuella studien försökte undersöka om självrapporterad sömnvaraktighet är kopplad till en negativ kroppssammansättning hos 19 709 vuxna i åldern 45 till 75 år.


Kardiometaboliska proteiner associerade med metabolt syndrom
Ansvarig forskare: Lind L, Elmståhl S, Ingelsson E. Även om det metabola syndromet (MetS) beskrevs i slutet av 80-talet, är de molekylära mekanismerna bakom klustring av riskfaktorer hos vissa individer inte helt klarlagda. Den aktuella studien använde riktad proteomik för att etablera kardiometaboliska proteiner relaterade till alla MetS-komponenter, vilket ger nya hypoteser om vägar involverade i patogenesen av MetS.


Dietmönsterspecifika proteinbiomarkörer för kardiovaskulära sjukdomar: en tvärsnittsstudie i 2 oberoende kohorter
Ansvarig forskare: Warensjö Lemming E, Byberg L, Stattin K, Ahmad S, Lind L, Elmståhl S, Larsson SC, Wolk A, Michaëlsson K.
Mekanismer relaterade till kostens inverkan på utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar är inte helt klarlagda, och proteinbiomarkörer kan hjälpa till att förstå dessa vägar. Vi har upptäckt och replikerat oberoende samband mellan kostmönster och 21 biomarkörer kopplade till hjärt-kärlsjukdom, som har en roll i vägarna relaterade till inflammation, endotel- och immunfunktion, celladhesion och metabolism.


Lungfunktion i LifeGene och EpiHealth
Ansvarig forskare: Andrei Malinovschi, Uppsala universitet
Nedsatt lungfunktion är ett allt växande problem i samhället. För att kunna avgöra vilka personer som har nedsatt lungfunktion vill vi studera relevanta referensvärden för den population som studeras. Vidare vill vi undersöka kopplingar mellan nedsatt lungfunktion och vanligt förekommande riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.


Lungfunktion och proteomics och metbolomics i EpiHealth
Ansvarig forskare: Andrei Malinovschi, Uppsala universitet
Nedsatt lungfunktion är ett allt växande problem i samhället. Studier har visat på samband mellan nedsatt lungfunktion och hjärtkärldöd. En bakomliggande mekanism har föreslagit vara förändringar i kroppens proteiner. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan lungfunktion och hur proteinprofilen ser ut hos individer som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (blodfettsrubbningar, övervikt och rökning).


Fysisk aktivitet är associerad med ett stort antal kardiovaskulärt specifika proteiner: Tvärsnittsanalyser i två oberoende kohorter
Ansvarig forskare: Stattin K, Lind L, Elmståhl S, Wolk A, Lemming EW, Melhus H, Michaëlsson K, Byberg L.
Vi syftade till att upptäcka och replikera samband mellan fysisk aktivitet på fritiden och kardiovaskulära kandidatplasmaproteinbiomarkörer och att undersöka om sambanden var oberoende av kroppsfett.


Populationsbaserade kardiovaskulära kohortstudier i Uppsala
Ansvarig forskare: Lind L.
Kardiovaskulärt inriktade studier utgör en mycket rik källa för kardiovaskulär epidemiologisk forskning i Uppsala. Denna recension sammanfattar utformningen av dessa studier och belyser några av de viktiga resultat som publicerats baserat på data från dessa studier.


På jakt efter orsaksvägar vid diabetes: en studie som använder proteomik och genotypningsdata från en tvärsnittsstudie
Ansvarig forskare: Beijer K, Nowak C, Sundström J, Ärnlöv J, Fall T, Lind L.
Patogenesen för typ 2-diabetes är inte helt klarlagd. Vi undersökte om cirkulerande nivåer av förutvalda proteiner var associerade med resultatet "diabetes" och om dessa associationer var kausala.


Säsongs- och regionala variationer i självrapporterad sömntid och sömnklagomål: Epihealth-studien - Inverkan av livsstil och genetik på mental hälsa
Ansvarig forskare: Christian Benedict, Uppsala universitet
Många studier har visat att sömnbrist har en negativ effekt på människors hälsa och kognitiva förmåga. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns säsongsvariationer i självrapporterad sömnlängd och sömnbesvär hos vuxna. Dessutom vill vi undersöka om det finns regionala skillnader i sömnvanor mellan invånare i Malmö och Uppsala.