-EpiHealth är en av anledningarna till att jag valde att flytta från Uppsala för att forska vid Lunds universitet. EpiHealth-kohorten och svenska register innehåller stora mängder data och ger ett unikt fundament för bra forskning. De strategiska forskningsområdena för samman olika discipliner som medicin, biologi, teknik eller psykologi och erbjuder ett ramverk för att arbeta över gränserna för de traditionella disciplinerna, förklarar Christel. Hon fortsätter,

-Personnumren i de skandinaviska länderna är unika och gör det möjligt att göra korskopplingar av olika register för att hitta information om individers hälsa och livsstil. Jag har ägnat mig åt epidemiologisk forskning i många år och försöker för närvarande klargöra hälsoeffekterna av tatueringar och exponering för miljöföroreningar, främst perfluoralkylsubstanser (PFAS) som är tillverkade kemikalier som bryts ner mycket långsamt i miljön och ackumuleras i våra kroppar. Tvärkoppling mellan olika register, i kombination med datainsamling inom området, är ett viktigt inslag i min forskning, säger Christel.

-Eftersom epidemiologisk forskning ofta berör andra forskningsområden är det viktigt att vi utökar EpiHealth-nätverket för att hjälpa oss att förbättra multidisciplinärt samarbete och spetsforskning. Vi måste vara medvetna om vad som händer i vetenskapens värld och komma ihåg att bygga broar till det omgivande samhället för att säkerställa att vår forskning är av intresse även för allmänheten, och inte bara för akademin. Vi behöver också göra det attraktivt för duktiga studenter och skickliga epidemiologiska forskare att arbeta på Lunds universitet.

Vi fortsätter intervjun med att fråga Christel hur Lunds universitet kan bygga broar till det offentliga samhället. -Vi behöver interagera med allmänheten och organisera öppna evenemang som "Forskningsdagen 2022" eller "vetenskapliga luncher" som inbjuder allmänheten att engagera sig i vetenskaplig forskning. Det är ett utmärkt tillfälle för Lunds universitet att informera om pågående och framtida forskningssatsningar och att visa hur offentliga medel används för att gynna folkhälsan.

-Samtidigt vore det bra om vi kunde anordna evenemang för forskarstuderande och öka deras medvetenhet om epidemiologisk forskning och hjälpa studenter att bygga nätverk med andra studenter och forskare. Epidemiologisk forskningsmetodik måste vara en integrerad del av forskarutbildningen som gör det möjligt för studenterna att få de rätta verktygen för att utforma högkvalitativa studier och att kritiskt utvärdera den forskning som redan finns där ute.

Vi avslutar intervjun med att fråga Christel om hennes perspektiv på framtida epidemiologisk forskning. -Den nya generationen epidemiologer kommer att behöva ta itu med bredare och mer mångsidiga forskningsfrågor; de måste tillämpa nya metoder och skaffa sig kompetens över disciplinerna. Som seniorforskare har vi en viktig roll att spela i utbildningen och utformningen av det framtida kollegiet, både när det gäller vetenskaplig spetskompetens och multidisciplinär samarbetsförmåga. Pandemin har lärt oss hur viktigt det är att forskningen är smidig utan att kompromissa med forskningsintegriteten. För att uppnå detta är samarbete nyckeln!